Varför har ansvariga myndigheter helt struntat i den lag som instiftades av regeringen redan 1929 – Lag om farliga arbeten?Denna lag tillkom för att skydda anställda som kom i kontakt med farliga ämnen vari kvicksilver och amalgam ingick. ALLA som arbetade med dessa uppräknade giftiga ämnen skulle skyddas genom särskilda föreskrifter. Av någon outgrundlig anledning skrevs inga föreskrifter för just kvicksilver. De skyddsåtgärder och den information som skulle ha utfärdats, så att tandsköterskor och övrig tandvårdspersonal skulle ha skyddats, struntade de ansvariga i. Detta har lett till att många tandsköterskor och annan tandvårdspersonal har blivit sjuka – och dessutom nekats rätten att få igenom detta som arbetsskada. Som regel fick de i stället felaktiga diagnoser – i många fall förklarades deras ohälsa bero på psykisk ohälsa.Med hjälp av ett gediget material som Margaretha Molius har samlat på sig under åren kontrollerar och utreder hon nu hur ansvariga myndigheter såsom Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har agerat när det gäller riskerna för de tandsköterskor som dagligen bearbetade kvicksilver och andra metaller (alloy) till amalgam. Hon visar hur man från ansvarigt håll gjort allt för att mörka problemen med att arbeta med ett av jordens farligaste gifter. Personalen skulle helt enkelt inte få veta om riskerna. I denna bok får du möta tandsköterskan som inte gav upp kampen för sina kollegor trots att etablissemanget ägnat mycket tid och energi åt att bortförklara ett av vår tids allvarligaste arbetsmiljöproblem. Följ med i den kamp som började 1986 och som till slut fick ett positivt utfall i en dom 2019 då en tandsköterska fick rätt till ersättning för arbetsskada. Enligt beslut får ingen arbetsplats innehålla kvicksilver i någon form så det är bråttom att nu utforma regler och föreskrifter som skyddar tandvårdspersonalen som fortsatt utsätts för detta i sitt arbete vid putsning och sanering av amalgam.
Artikkel nr.
322f3a75-534d-4d22-bbcb-de4f05ada3d2
Kommentar