Den här avhandlingen handlar om idéer om politiskt styrande och den mänskliga naturen som aktualiserades under sent 1700-tal. Tre projekt som sjösattes av kung Gustav III undersöks: Vasaorden (1772), den nationella dräkten (1778) och Svenska Akademien (1786). Idéer och diskussioner om teknologier för styrning och subjektsskapande – vilket kan kallas regeringskonst – studeras. Analysen är inspirerad av teoribildningen om Michel Foucaults begrepp governmentality och av forskningsfälten om känslohistoria och nationell identiet. Avhandlingen behandlar hur känslor och begär problematiserades. Vilka mänskliga drivkrafter skulle uppmuntras? Vilka skulle inte uppmuntras? Varför? Hur? På så vis undersöks hur en suverän under sent 1700-tal kunde plocka upp element som kan betecknas som liberala i sin styrning. Men det går också att se hur det parallellt fanns andra, äldre, idéer om hur den mänskliga naturen fungerade och bäst skulle styras. Detta är en doktorsavhandling i idéhistoria vid Stockholms universitet 2023.
Artikkel nr.
56add72a-abf2-4f1d-9dcb-7aabb97d95b2
Kommentar